Kleiner Mirko fiel vom Ast,
Weiß nun nicht, wohin er fasst.
Tastet Kopf und reibt sein Ohr,
„Vom Fallen bin ich ganz wirr vor!“
👦🌳
Armes Kind, fast blieb er stumm,
Beinahe wär’s mit ihm nun um!
Cane kommt, sein treuer Freund,
Hebt ihn auf, wie’s Freunde meint.
👦🌳
Kleine Wunde, rotes Knie,
Cane lacht: „Das zählt doch nie!
Du bist mutig, stark wie Stahl,
Hast nicht mal Angst – genial!“
👦🌳
„Wär ich gefallen, hör’st du’s schon,
Das ganze Dorf wär auf dem Ton!“
👦🌳
Oben ruft die Lerche zart:
„Der Cane ist ja ganz apart!
So kriegt er’s recht, das ist gewiss,
Weil er die Vögel jagt – was’n Miss!“
👦🌳
Mirko lacht und schaut ihn an,
Schon verflog der Angst-Bann.
Steht nun auf, der Schmerz ist klein,
Ein Lächeln lässt die Sonne rein.
👦🌳
Die Lerche fliegt zum Schilf hinab,
Wo’s Fuchsversteck sein Eingang gab.
Dorthin, wo Kinder selten gehn,
Um keinen alten Fuchs zu sehn.
🇸🇪 Svenska (Švedski prevod)
Lille Mirko föll från mullbärsträdet
👦🌳
Lilla Mirko föll så hårt,
Nu vet han ej var vägen går.
Rör sitt huvud, känner örat,
“Oj, jag blev så snurrig, hör du, rara!”
👦🌳
Stackars liten, nästan död,
Tur att vännen Cane röd
Kom och hjälpte upp hans kropp,
Sa: “Res dig upp, kom, ge ej opp!”
👦🌳
Litet sår på knäet där,
Cane skrattar – “Inget besvär!
Du är stark som stål, min vän,
Du tiger still, en hjälte än!”
👦🌳
“Om jag hade fallit så,
Hade alla hört mitt vrål!”
👦🌳
Från mullbäret fågeln sjöng:
“Cane får det som han drömt!
Han jagar oss, men se nu här –
Rätt åt honom, tycker jag så kär!”
👦🌳
Mirko skrattar, tårar flyr,
Modet åter i honom gryr.
Ställer sig och ler så glatt,
Rädslan borta – skrattet satt.
👦🌳
Fågeln flög till vassen ner,
Där rävens bo i skuggan sker.
Dit går barnen ej så lätt,
För där bor räven, slug och mätt.
Желиš ли да их припремим у формату за PDF тријезичне књижице, као што смо радили за остале песме (једна строфа – три превода испод)?
Нема коментара:
Постави коментар